Etik konsekvenserna för att starkt skilja på vad som

Etik var från början en grekisk begrepp som kom från de grekiska filosoferna som pratade vad som var sedligt, vad som var rätt och fel utifrån olika teoretiska teorier. Varför kan inte Alex slå flickor eller varför kan vi inte byta ut Dennis till någon annan från fotbollsmatchen? Vilka handlingar är moralisk rätt och moralisk fel. När Romarriket tog över en stor del av världen år 800 f.kr -500 e.kr tog dem med det grekiska kulturen i sin tron och det grekiska etik begreppet namngav man om till det latinska ordet moral. Men idag har de två orden skiljt sig ifrån. Moral betyder för det faktiska värderingar i våra handlingar och etiken står för läran om de moraliska handlingar. Moralfilosofi handlar om läran om moraliska handlingar alltså är det etiken. Etik brukar delas upp i tre olika underområden. Metaetik, normativ etik och tillämpad etik. Inom normativ etik diskuterar man vilken moral är den mest rätta. Det finns tre olika etiska inriktningar. Konsekvensetik, pliktetik och dygdetik.  Utilitarism bygger på hedonismen och den menar att det enda intrinsikala värdet är upplevelsen av lycka och avsaknad av lidande. Det menar att alla andra värden vi upplever är instrumentella värden för att nå det intrinsikala värdet. Men hur funkar det egentligen? Inom utilitarismen brukar man tänka på att handlingar fungerar genom konsekvenserna för att starkt skilja på vad som är rätt och orätt. När utilitarister pratar om vilka konsekvenser är det rätta riktas det in på hur handlingar utförs rätt för att ge det mesta av lust. Det betyder att de handlingar som ger det mesta av lycka är rätt och de konsekvenser som ger mindre lycka är fel. Men utilisterna såg på begreppet rätt och orätt på ett annat sätt än vad vi gör idag. Att en handling verkar vara rätt för oss för att det låter positivt behöver det inte betyda att det är sådant. En handling kan ha dåliga konsekvenser även om det väljs som ”rätt” för att ha det mesta lycka. Därför skapas det en orätt handling men som utilist vill man komma åt det konsekvenser som ger det minsta onda. Man vill alltså välja det bästa alternativet för att maximera definitionen av det goda. Det innebär att utilitarismen alltid strävar för lycka som värderas från handlingar och som på bygger hedonismen. Det finns dock kritik mot Konsekvensetik(utilitarism) som visar moraliskt orimliga konsekvenser. Exempelvis är slavarbete en lycka för slavägaren men olycka för slavar. Eftersom utilitarismen utgår från det goda måste det betyda att rättvisa går före lycka och välfärd. För att moralen i handlingen bedöms i förmågan att minska och öka lycka. Det betyder att jämlikhet kan ifrågasättas utilitarismen för mängden lycka. Exempelvis dök fem skadade patienter till sjukhuset och dem behöver vård. Två av de fem skadade är i kritisk tillstånd medan de tre andra har lättare skador. Men resurserna finns inte tillräckligt för alla. Ska vi då behöva hjälpa de personer med lättare skador än de svår skadade? Lyckan för varsin handling kan betyda olika. Eftersom utilismen har koll på mängden lycka åt största mängden antal ska vi då hjälpa de tre lätt skadade personer. Men skulle mängden lycka vara större när vi hjälper de tre patienter? Skulle det i helhet hjälpa ”godheten” i världen om det fanns mer lycka i sjukhuset? Tänk om det finns mer lycka hos de två patienter i världen än de tre andra? Utilisterna svar på detta skulle nog vara vi inte alltid kan vara säkra på att vi handlar på rätt sätt och att vi inte känner till att det finns en annan bättre handling i situation tills något annan handling dyker upp. Utilisterna skulle lösa det med ett riktighetkriterium och dess beslutmetod. Man använder då ett sorts”lyckokalkyl”. Exempelvis väljer jag att städa mitt rum och bli utmattad eller vill jag spara på min energi och sova för dagen därmed bli pigg. Angående utilisterna syn på djurförsök skulle nog variera då man ser det på olika sätt. Eftersom utilisterna tänker mycket på det intrinsikala värdet av lycka och mindre lidande. Borde man få olika synsätt på djurförsök. Eftersom vi människor känner en medlidande för djur som används för experiment försök innebär det en sort lidnad. Det gör att de handlingar som utförs är orätt. Men i själva verket är konsekvenserna något bra för oss människor. I med att forskare experimenterar djur för hälsan av människor och studier av anatomi hjälper det forskare utveckling för människan. På det tanken kan man säga att en utilitarist skulle tänka att en handling är rätt för mängden lycka av minsta antal mängden. Om vi nu använder USAs djurförsökstatistik kan vi lätt säga att det ungefärligen används 34 miljoner djur årligen som används som djurförsök medan det finns 7, 6 miljarder människor. Om vi nu räknar hur länge djurförsök har funnits skulle vi beräkna det antalet djur som används i djurförsök med 100 år. Drygt 3,4 miljarder djur. Det skulle betyda att en utilist skulle framgå med ett svar som säger att handlingen är rätt så länge mängden lycka är större än antalet djur. Pliktetik är en etisk teori som menar att varje person har vissa plikter och man menar då vilka handlingar en person bör och inte bör utföra. Man kan exempelvis ha en plikt att ha respekt för andra människor och ha en annan plikt att hjälpa människor i nöd. Rent moraliskt innebär det att förverkliga sina plikter. Pliktetiker tänkar att konsekvenserna av en handling inte spelar någon roll för hur moralisk handlingen är. Exempelvis hjälper jag ett gäng fattiga människor och dessa människor gör något dåligt för samhället gör jag inget moraliskt fel. Utan jag följde min plikt och att konsekvensen inte spelar någon roll med att de fattiga människorna gör något dåligt för samhället. Varifrån tänker man då att dessa plikter kommer ifrån? Man säger att människan föds med plikter som gör att vi utför en handling på ett visst sätt och med innehavarens egenskap kan man identifiera vars människans handlingar med hjälp av kants ”kategoriska impertiv”